fredag 15 maj 2009

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::GEEZUS

Det var jag som skapade Geezus.

Jag vet att det kanske är svårt att tro och att det kan vara hädiskt att säga så.
För en del.
Men det är faktiskt så det är, det var jag som skapade Geezus.

Det var alldeles för mycket oreda i världen och magi som brann på
både här och där,
kastade skuggorna olika vart man än gick.

Så jag tänkte mig då att skaffa ett ljus som kastade sitt sken rakt och starkt.

Till min lilla verkstad gick jag,
satte bly uti pannan och eldade på med allt vad metaller där finns
för att gjuta mig ett Ord
starkt och kraftfullt nog.

Jag fäste Geezus överallt där jag gick.
Lät ljuset skingra mörkret,
la mina egna stigar över världen för mig att färdas på.
Folk samlades kring det nya och de som drog sig tillbaka
jagade jag efter,
drev in längre bort med mina ljus.

Längs mina stigar samlades folk till lovsång.
Egna stigar satte dom.

Över haven gick vi i våra båtar och hela himlen sken av vårt ljus,
höll stjärnorna små och längre bort,
med Geezus var allt gott varthän där än mörker fanns.

Vissa kontinenter var svårare än andra att erövra,
befolkades av människor med djupa rötter ner i jorden –
men vår envishet och den styrka vi tillsammans kände i ljuset
gav oss krafter nog att slita upp
detta vildvuxna ogräs och tukta trädgårdarna under vårt ljus.

Andra länder höll sig hellre för döden
än att låta våra ljus beträda deras land,
så vad fanns det annat där att göra,
än att låta döden rensa rent?

Med stål och härskaror tog vi oss an även denna uppgift,
ty vårt ljus var förutbestämt att nå runt hela jordens stjärna.

Med tiden kom där folk som höll somliga ljus mer än för andra.

Detta ledde till tvetydligheter och bråk – men jag lät det bero.
Trots deras kamp spreds ju ljuset och så länge Geezus fick skina genom mörkret
så hölls missionen uppe, trots att där var olika spikar, olika stammar att fästa i och olika åsikter kring vad som var bättre än annat.

Mitt ord var sannerligen starkt.

Så starkt att lovsång hördes från världens alla hörn,
så starkt att folket under ljuset föll ner på knä,
så starkt att enbart bilder, nedtecknade kring ljusets väsen var nog att bära och tillbedja.

Generation för generation slog upp mot ljuset och följde dess väg.
Där vart dom som visste att förkunna kring Geezus
och dom som fyllde sina munnar med ljusets kött såväl som blod.

Mitt ord var sannerligen starkt.

Så starkt var det dock inte att det i all tid stod där under beundrarn,
ty det kom en tid när människan inte längre ägnade sina tanker åt ljuset.
Hemmablinda var dom efter alltför lång tid under min skapelse.
Namnet Geezus var inte längre något mer än de bilder som avbildade ljuset
och ljuset intet mer än det som nedtecknats i dess namn.

Där fanns dom som talade om Ljuset som om det försvunnit och att det en dag
åter skulle komma tillbaka och där var dom som hävdade att det aldrig funnits där.

© 2009. Aribus Mindexpander. All rights reserved.

6 kommentarer:

  1. Vilket språk! Sjukt bra! Det enda du inte fått med är kristi brud.. :)

    SvaraRadera
  2. vägen sanningen och livet.
    Geezus!

    SvaraRadera
  3. Om det är så du ser på Jesus så har du nog missat en del! Det är sant att kyrkan har begått många brott mot mänskligheten rent historiskt, men kyrkan har bestått av människor (män) som varit maktfullkomliga! Jesus är anti-tesen till det beteendet!!

    SvaraRadera
  4. gudskomplex eller ateist?

    SvaraRadera
  5. Du har verkligen språkets begåvning.

    SvaraRadera